Svinifluensan månne?

Ja, jag har tidigare hört att det egentligen bara är vi föräldrar som tycker att barn alldeles kladdiga med mat är charmigt och bara måste fotas, men nu har jag iallafall gjort det igen. Dessutom är detta en mammablogg så det borde gå under godkänt.

Ansiktsfärgen var bara föööör skum alltså.

På eftermiddagen var jag och skulle hämta ut ett par vinterskor jag reklamerat, för tre(3) månader sedan. De skulle höra av sig efter ca två(2) veckor. När jag påtalade detta fick jag till svar att de försökt att kontakta mej massor av gånger. Numret jag lämnat var till min mobil, svårt att misslyckas på den liksom....med talsvar och allt. Lögn rakt upp i ansiktet. Ingela, din konkurrent fick inte direkt några plussisar från min sida iaf!

Skorna hade släppt i limmet och gick inte att laga så jag fick pengarna tillbaka.

Så nu är jag på skojakt, vilka vinterpjuck ska man köpa egentligen? Har haft Viking 2 säsonger nu, men de är ju så sjukt dyra! Finns det billigare likvärdiga alternativ undrar jag?

I bilen hem ville Emilia kolla i en bok jag köpte på shoppingturen, jaja, lika bra att hon får det för det blir ju sånt tjat annars. Hon tog boken och sa sedan , efter att bläddrat lite;

- Mamma, är det bara nyheter i denna boken?

Nyheter är tydligen synonymt med något riktigt tråkigt i hennes värld och ibland är jag beredd att hålla med.

Jag avslutar med en skön bild på Frasse, jag funderar på att göra detsamma!

Provsvar

Alltid lika skönt när svaret kommit, då slipper man leva i ovisshet tills brevet dimper ner i lådan.

Ni går väl och testar er? Mycket viktigt!

Efter månader av sparande

.....and all I got was this lousy t-shirt.......




Nä riktigt så illa är det inte, men jag har samlat streckkoder, nestlé-koder, närmare bestämt. Jag började redan vid första smakportionerna tills jag läste det finstilta och upptäckte att det bara gällde produkter från 6män och uppåt.....shit, då fick några potentiella sparade poäng slängas.



Ikväll har jag klippt ut alla och räknat ihop med hjälp av den poängstege jag skrev ut för längesedan. 200p blev det, och det räcker enligt hemsidan till antingen en soldräkt eller en fotobok.

Soldräkten gick bort, bra tanke, jag har flera stycken, men shit va kalla de är för barnen att ha på sig hemma i sverige. Näe så fotoboken fick det bli.



Sedan fick jag syn på en ruta, poängstege...



Där stog det att en barnmatsburk var värd 2p inte 1p som jag trodde. Eftersom jag har 102 koder blir det ju dubbelt så mycket som jag trodde så nu fick jag 300p och fick välja mellan namnsmycke eller en canvastavla. Namnsmycke har jag ju, så valet var ju lätt. Det svår blir att finna en bra bild, kanske Sofia kan hjälpa oss med sin fina kamera??



Tack o hej från mej!

Det luktar kaka....

Av någon anledning har mina barn slutat gilla banan! Jag kanske måste erkänna att bananen är kanske överdoserats hos oss, men den är ju så behändig! Så tyvärr är det mestadels den frukten som slinker ner i matkassen, kravmärkt givetvis.

Jag tror de har mättat sitt bananbehov nu för Emilia vill aldrig ha och Lovisa bara leker med bananen (hur låter det förresten ;-) )


Så nu blev 2 brunprickiga bananer en banankaka istället.


Väldigt smarrig faktiskt, jag som inte gillar banan i bakverk egentligen.

Emilia var med och bakade, det är mysigt att baka tillsammans, tyvärr gör vi det alltför sällan.


Sedan tog vi med oss kakan till havet och träffade Marie, Felix och Cornelia för ett sensommardopp, kanske liiite kallt men mysigt att träffas och fika.


Jag och Josefine tog en tur på kvällskvisten till Flunsåsparken för lite underhållning, mest var det för Stefan Odelbergs skull, han är så himla kul, och det var han den här gången också!

Sedan kom Lasse Stefanz för att spela lite och lagom till första riffet började regnet strila, så vi tröttnade ganska snart och åkte hem, fast vi hade trevligt så länge det varade.

Gunvald Larsson

När man tycker att man gått upp aldeles för tidigt så kanske detta lilla klipp kan hjälpa till att få tiden att gå till en lite mer anständigare tid.

Klicka på bilden

Garanterad skrattfest!

Födelsedag

Japp, då var födelsedagen avklarad, den 32 i ordningen. Som vanligt blev det ett lyckat kalas med goa gäster och jättefina presenter.

Det började som sig bör med skönsång och frulle på sängen. Bob hade frossat i örhängen från Snö of Sweden och gav mej hela 3 par, han kompletterar mitt något återhållsamma läggning. Jättesnygga var dom. Han är duktig på presenter min man!

En annan av presenterna var en ukulele! I ROSA........jag säger bara det, Josefine, du vet precis vad jag vill ha!! Du är för go!

Tänkte sitta och plinka ikväll, när barnen hamnat i djupsömn, det är nog bäst.

Idag bjöd jag på Tacogratäng, ruccolasallad, majs och fefferoni.

Till kaffet bjöds det på Rice Krispies-tårta och lite småkakor, fö upplagda på mitt nya kakfat (tack återigen Josefine). Tyvärr missade jag att ta bild på maten INNAN vi började ta (tog ett senare men det ser inte alls lika inbjudande och gott ut då så jag censurerar den bilden)

Det var inte bara födelsedagsbarnet som var lite trött av allt kalasande :-)

Dagens partypingla!

Botten med en topp på slutet

Idag har vart en variationsrik dag, det började med att man gick upp alldeles för tidigt med Lovisa. Efter en timme i soffan var det bara att packa vagnen för en morgonpromenad.

Josefine messade med ett trevlig meddelande om självinbjudan till frukost, hon tar med sig nybakt bröd. Jag gjorde en riktig helgfrukost när vi kom tillbaka från solskenspromenaden. MYS!

Sen ringde Ingela och bjöd med oss på Liseberg, trevligt tänkte jag, och packade och åkte.
Trodde jag....
Emilia var väl inte på bästa gå-bort-humöret och frestade på mig och mitt humör rätt rejält (jag erkänner att jag kanske inte tagit med mig mitt bästa gå-bort-humör heller vad det visade sig) och tillslut tröttnade jag på gnället och åkte hem!

Vi var idag även hembjudna till en av Emilias dagiskompisar på middag, Isabella m familj, så återigen packades vagnen och vi vandrade bort mot vad som visade sig bli en RIKTIGT trevlig kväll med gott grillat och gott vin.
Tänk vad lite skönt sällskap kan göra susen ibland. Nu känner jag mej riktigt nöjd med dagen trots allt.

Sorteringen fortsätter....

Idag var det en sån där regning dag, jag kände mej taggad att sätta tänderna i alla kartonger från min barndom som står i garaget.

Men först;

Lekrummet måste fixas iordning!

Jag plockade och plockade och funderade och funderade på själva upplägget. Svårt att veta vad som blir bäst, vad skall i vilken låda.

För ett tag sedan vann jag en auktion på tradera med ord man kan klistra upp och dessa kom nu väl till pass.

Jag jobbade med detta fram till lunch, sedan bar det av till Torslanda Torg (marknadsdag) och sedan hem till Ingela för lek och chokladbollsbakning.

Emilia och Elin lekte som attans och när det var dags för rullning av bollarna hade de helt enkelt inte tiiiiiid! De skulle på fest. Denna fest visade sig sedan äga rum i stackars Gustavs rum och all den rena tvätten som spridits ut högt och lågt. Ingela kämpade väl med denna sedan när barnen badade.

Hemma igen hade vi chipsmys efter middagen, Lovisa satt gott i sin nya lilla stol.

Jag har nu gjort så gott som klart i lekrummet, fast, kartongerna i garaget står fortfarande orörda, vet inte hur jag ska kunna knöka i dem i rummet. Kom också på att vi behöver en hylla av ngt slag till, jag tycker det ger ett sånt rörigt intryck med massa saker på golven.

Nu ska vi strax se på den nya serien "Trädgårdsfredag" snacka om vuxet, det är så man skäms....

Fotobok

Jag har länge haft min funderingar på att göra en fotobok av mina bilder, i dessa dagar när man tar så extremt många bilder med digitalkameran är det ju hemsk jobbigt att komma igenom en bränd cd med massor av bilder, många på ett och samma motiv. Ni vet, man tar ju gärna många bilder så man är säker på att det är bra.

Jag har också provat att välja ut ett antal bilder för framkallning men jag kommer liksom inte längre än så, jag har nu massor med framkallade foton i garderoben som bara skriker efter att få komma in i ett album. Jag stänger helt sonika dörren igen och lämnar skriken därhän.

Pappa har gjort en annan variant, han har gjort fotoböcker, senast nu gjorde han en från deras semester, hur grymt som helst. Visst, det är lite dyrare men sååå mkt roligare att plocka fram en bok med text och bilder som folk kan få bläddra i när de är hemma. Och framför allt man får allt i ett paket, framkallning och insättning!

Jag tänkte börja med att göra var sitt till barnen som visar deras första år, från födsel till 1årsdagen.
Synd förresten att detta inte fanns när man gjorde möhippealbum.....

Jag har hittat en grym site hos Fujicolor där man får ladda ner programmet och sedan kan man fixa och trixa med text och bilder, hur enkelt som helst, kolla in här

Inga mer skrik i mina garderober!

Sorteringsproffs, igen!

Igår jag jag hos mamma o pappa och skulle sortera ut lite av mina gamla undanstoppade kartonger på deras vind.

Det hela resulterade i en nostalgitripp och en fullknökad bil.

Dagens I-landsproblem är således att jag tänkt att sortera alla grejer snyggt här hemma idag för att de ska slippa arkiveras i ytterligare 2 decennier, men så sägs det att det ska bli upp till 27 grade varmt idag. Då vill man ju inte sitta inne och bli dammig om händerna.

Nä jag får ställa in allt i garaget tillsvidare och gå ut och "odla min trädgård" i dubbel bemärkelse....

Husmanskost

Idag fick jag det stora nöjet att bjuda härliga familjen Hjält på riktig husmanskost. Hjältarna kom förövrigt i var sin bil, som en sann Torslandafamilj!

Jag bjöd på kålpudding, potatismos, kokta morötter, gräddsås och svartvinbärsgelé!

Mums

Ni som känner mig sedan länge vet att kålpudding förmodligen inte skulle få komma i närheten av mitt kök för sisådär 10 år sedan, men jag är inte värre än att jag kan ändra mig.

Johan tyckte nog att jag förmodligen är född i helt fel tid, en sisådär hundra år kanske, med tanke på husmanskosten, saftande och annat vuxenstök.....jag är ibland faktiskt beredd att hålla med.

Trädgårdspyssel

Idag är en fantatisk sensommardag, solig och frisk i luften.

Jag kände direkt efter frukost att det var dags att sätta tänderna i trädgårdarbete.

Jag började med att rensa runt sandlådan, av ngn anledning leks det inget vidare där nu för tiden och det kanske beror på den vägg av gräs som vuxit upp runt omkring, vad vet jag.....

Till saken hör att åkegräsklipparen inte kommer intill och därmed tenderar det omkringliggande gräset att lämnas därhän, som vanligt i den här familjen hinner vi bara med en sak åt gången, tex bara klippa gräsmattan INTE trimma kanter etc..

Nu är det så att trimmertråden tagit slut på den elektriska handtrimmern så jag fick vackert klippa med en vanlig grässax av följande typ

Så nu har jag tre fin-fina blåsor i handen och fin-fina kanter på ett par ställen.

Kram

Bio med Nicke och Stena

Igår var jag och Emilia på bio för första gången. "Nicke Nyfiken på rymmen 2".

Jag hade vunnit biljetterna hos Ingela som i sin tur sponstrats av Stena Line.

När vi kom till bion bjöds det på wraps, dricka och banan sedan kom Nicke Nyfiken själv i egen hög person och hälsade alla välkomna.

Innan vi gick i i salongen fick alla en påse bilar, popcorn och en festis.

Jag hade väl inga högre förväntningar på att Emilias myror i brallan skulle hålla sig i skinnet, men tji fick jag, hon satt still i princip hela filmen!! Vi avbröt bara för toabesök och en liten smärre popcornkris....

Efter filmen delades en Nicke Nyfiken-ryggsäck ut fylld med godis och ballonger och sånt.

Tack Stena Line för en kul dag!

Senare på eftermiddagen tog jag av Lovisa blöjan för att jag tyckte hon skulle få lufta stjärten lite, vilket hon brukar gilla, följande blev tacken för det draget från min sida....

Notera den riktigt ingörade biten som ett resultat av neddampningen av en nybörjargångare!

Dags för ett nytt inlägg

Ja, jag kanske inte är den medst dedikerade bloggmamman i blogglandia men jag måste komma ihåg, detta är min blogg, min för mej själv (sedan den som vill läsa den)

Iaf så har en bit av resten av sommaren passerat sedan jag sist uppdaterade och en massa har hänt. Familjen har semestrat en underbar vecka på Öland och det är väl där det hände......

Jag lånade en bok av min pappa(som jag själv köpt till honom i julklapp) som jag började läsa lagom till avfärden mot Öland. Det var Peter Englunds senaste "Stridens skönhet och sorg"
Jag har ju hört om första världskriget men att det var så jävligt, det hade inte slagit mej. Insikten slog ned som en bomb och jag hade stundtals mycket svårt att fortsätta läsa boken utan fick ta pauser i läsandet för att bara smälta och reflektera. Dessa unga pojkar som helt besinningslöst fick sätta livet till för....ja kanske 100 meter markyta(!) och prestige från högre uppsatta och beslutsfattare.

Kanske var denna bok ett abslout felval från min sida gällande semesterlektyr, men jag kunde inte sluta läsa och jag kan nu inte sluta att fortsätta söka information om livet i skyttegravarna. Jag tror på fullaste allvar att jag gråtit en skvätt varje dag för dessa pojkar som fick sätta livet till. Jag har stundtals känt mig ordenligt deprimerad och funderat på en hel del av livets egentliga väsentligheter.

Josefine rådde mej att ta en paus i förrgår när jag pratade i mobilen med henne och grät över det som hänt och jag lydde hennes råd och det är nog det som får mej att orka göra ett inlägg om just detta.

Det värsta är att när man tänker på det så är ju inte just Första världskriget unikt utan bara ett i raden av krig med meningslöst våld, både före och efter i tiden. Egentligen är det nu vår generation och den före oss som har levt i fred.

Jag har besökt en hel del krigsskådeplatser under min livstid med pappa som guide eftersom han själv är intresserad av detta, men det är först nu vid 32 års ålder(på söndag nästa vecka) jag faktiskt fått upp ögonen på riktigt.
När jag var 16 var jag på platsen där en av 1:a världskrigets blodigaste slag ägde rum, Verdun, och jag faschinerades av de många vita korsen, och den platsen där man enbart ser bajonetterna(som idag fö är stulna) ovan mark(som idag fö är stulna) , där soldater blivit levande begravda av en granat. Men jag förstod inte egentligen.......jag bestämde med pappa att vi måste åka tillbaka, jag vill se det med nya ögon.

Nåval, jag avslutar med ett klipp från youtube som måste ses. Här!